justinfanfiction

Direktlänk till inlägg 14 september 2013

Chapter 11 - I just want to dance

Av justinfanfiction - 14 september 2013 18:25

Jag sov över hos Justin dagen där på innan jag skulle åka till Sverige. Jag hade packat min resväska och skulle precis lämna Justins hus.

”Gå inte”, säger Justin och gör en ledsen min. Han tar tag i min hand precis som jag ska öppna dörren.

”Justin, gör det inte svårare”, säger jag och skrattar.

Han kysser mig och jag ler i kyssen. Jag ville inte åka ifrån Justin, men jag kunde inte välja honom framför mina föräldrar.

Han virar sina händer om min midja så jag inte kan komma iväg från kyssen.

”Taxin väntar!”, säger jag och tar bort mina läppar.

Han släpper mig, men drar snabbt tillbaka mig och kysser mig igen.

”Det var den sista”, sa han och log.

”En till”, sa jag och pussade honom snabbt. Jag började gå ut för dörren. ”Jag ringer dig senare”, säger jag och gör en slängkyss till honom.

Han låtsas att han fångar den med handen och stoppar den i fickan.

Jag börjar skratta, stänger dörren bakom mig och börjar gå mot taxin.

Justin öppnar dörren och kommer springande mot mig. Han kysser mig igen men jag slår till honom lätt på ryggen.

”Justin! Alla kan ju se!”, viskar jag och går backar från honom. Jag ger mina väskor till taxi chauffören som lastar in den i bakluckan.

”Oh”, säger Justin och jag ser att han blir orolig.

”Men jag ringer dig”, säger jag och kramar snabbt om honom. Han kramar tillbaka men backar sedan.

Jag sätter mig i bilen och vinkar hejdå. Justin vinkar tillbaka och går sedan snabbt in i huset igen.

Det var inte så bra, tänker jag. Shit vad mycket hat jag kommer få, både från beliebers och mina kompisar.

Jag gick in på twitter. ”On my way to SWEDEN! J” twittrade jag och fick direkt massa svar och retweets.


Jag landade i Sverige på flygplatsen Arlanda. Det gick väldigt fort för jag sov hela resan, plus att jag åkte i första klass så det var inte så jobbigt.

När jag går ut ur planet så kommer en av livvakterna som jag ringde kvällen innan för att jag inte skulle bli påhoppad. Jag brukar inte behöva det i USA men i Sverige är det verkligen nödvändigt. Jag är kändast här.

Jag får min väska direkt för att inte behöva stå och vänta på den.

När vi kom till byggnaden så hörde jag massa som ropade mitt namn. Jag blev alltid lika glad och kunde inte vänta för att se alla som stod och väntade på mig.

När vi kom ut till utgången hade massa personer samlats sig och började skrika när jag kom ut.

Livvakterna hade satt upp stängsel för att jag skulle kunna gå och ingen skulle kunna hoppa över. Jag vinkade och log stort.

Jag gick fram till vänstra sidan och började säga hej. Jag tog några bilder och skrev autograf. Tänk att dem verkligen brydde sig så mycket om mig.

”Hej Linn! Jag älskar dig verkligen”, sa en tjej som stod och viftade med sin mobil och ville ta ett kort.

”Jag älskar dig”, sa jag och tog hennes mobil och tog en bild på oss.

Jag gick till högra sidan och började ta foton med några som stod där.

”Fan vad snygg du är”, sa en kille med keps som jag precis hade tagit ett kort med.

Jag började skratta och kysste honom på kinden. Han såg så häpen och glad ut på samma gång att jag började skratta mer.


Jag satte mig i bilen som jag hade hyrt. Det var en svart bil med tonade rutor.

Chauffören gjorde samma sak med mitt bagage som chaffisen i USA.

Jag vinkade till alla personer som stod och kollade på mig innan jag satte mig i bilen.

Det tog ungefär 30 min att åka till Stockholm city. Jag njöt och kollade ut för att kolla på alla gator som jag kom ihåg så väl. Jag älskade verkligen Stockholm.

Jag hade betalt för min mamma och pappas lägenhet som var låg på Djurgården. Det kostade ganska mycket, men jag var glad att betala det. Jag hjälpte till med att betala i månaden också, men pappa och mamma ville betala det mesta.

När jag kom fram åkte jag hissen upp till lägenheten och gick in.

”Heeej”, sa jag och ställde ifrån mig mitt bagage.

”Heej!” Både mamma och pappa kom springande och gav mig en stor kram.


Jag hade spenderat hela förmiddagen med mamma och pappa. De frågade frågor om hur det va att bo i LA och frågade om mina vänner som jag hade skaffat.

”Men när vi ringde så var du med någon kille, vem var han?”, frågade mamma när hon frågade om ja hade någon kille.

”Han heter Justin, Justin Bieber. Men vi är bara vänner”, ljög jag, något mer än vänner var vi väl, men inte ihop.

”Han jätte kända?”, frågade pappa häpet.

”Ja”, sa jag och började skratta när jag såg mammas och pappas häpna blickar.

”Men han har ju så måna tatueringar och festar så mycket. Han har ju till och med drogat”, säger mamma och kollar forskade på mig. ”Sånt håller väl inte du på med?”

”Mamma, nej såklart jag inte gör! Om jag skulle ha gjort det skulle jag få sparken”, säger jag. ”Men Justin är en jätte snäll kille, och jag tror han bara har testat. Inte att han gör det ofta.” Jag börjar tänka på att han faktiskt har drogat, och jag blir orolig att han fortfarande gör det. Men nej, det ska jag inte lägga mig i.

”Bra”, säger mamma och pappa i kör. ”Vad hade du tänkt att göra ikväll?”

”Jag tänkte åka till Gröna Lund med Felicia om ni kommer ihåg henne?”, frågar jag.

Mamma och pappa börjar nicka. ”Men är inte det lite riskabelt? Det var ju värsta stå hejet när du landande”, sa pappa.

”Nej, men dem skulle aldrig skada mig”, säger jag och ändrar mig inte att åka till Gröna Lund.

Jag ringer Felicia.

”Är du fortfarande med på att åka till Gröna Lund?”, frågar jag i luren när hon svarade.

”Självklart! När drar vi?”, frågar hon.

”Så fort som möjligt!” Jag gav henne min adress så hon skulle komma.

Sedan twittrade jag ”Kom till Gröna Lund! Är där om en timme” och postade en bild på mig som räckte ut tungan.

Hon kom 30 min efter och jag hade hunnit ta på mig kläder. Jag hade en vitt linne med spets på mig som var en magtröja och ett par ljusa höga shorts. Sen matchade jag det med en röd skjorta som jag hade öppen och såklart min Micheal Kors väska. Sen satte jag på mig mina lila låga converse.

”Heej”, sa jag när hon kom i n i dörren och jag kramade om henne.

”Gud vad längesen”, sa hon och kramade tillbaka.

”Hejdå”, sa jag till mina föräldrar efter Felicia och de hade hälsat på varandra.

Vi gick in i hissen.

”Det var jätte mycket folk där ute när jag kom”, sa Felicia och skrattade.

”Oh shit”, sa jag och började tänka på hur vi skulle ta oss till Gröna Lund utan att alla skulle springa på oss.

”Tänk att du har blivit så känd”, sa hon och skrattade. ”Du lever värsta livet som modell, medans jag är kvar i tråkiga Sverige”, sa hon och suckade sedan.

Jag började skratta. ”Det är inte så lätt”, sa jag.

”Vad kan inte vara lätt? Du har värsta jobbet, jag har sett bilder på ditt hus och du har snyggaste kroppen. Du är så jävla känd och tjänar säkert mer pengar än vad jag kan räkna till”, sa Felicia och suckade igen.

”Säg inte så. Jag har inte det värsta livet och det har inte du heller”, sa jag och kramade om hennes hand.

Hiss dörrarna öppnades och vi gick ut för dörren som ledde in till lägenheterna.

Det var runt 50 personer som stod utanför och började skrika när vi kom ut.

Många kom fram och frågade om bilder och jag gjorde roliga miner mot kameran.

”Ehhhj!”, skrek jag ut efter jag hade tagit många bilder. ”Jag och min kompis ska till Gröna Lund och vi skulle gärna att alla i följde med, så vi tar tunnelbanan!”, skrek jag ut och alla började skrika ”JAAAAA” och jag började skratta.

Vi gick ner till närmaste tunnel banan och alla fansen gick efter.

”Fan vad kul”, sa jag till Felicia och hon började skratta.

”Skit kul!”, sa hon och jag log mot henne.

När vi kom ner till tunnelbanan var inte alla med som var det i början. Det kanske var 30 personer som gick in i samma vagn och trängdes med folk som hade gått på tidigare.

”Hej Linn”, sa en kille med Ralph Lauren skjorta och Ralph Lauren keps. Hans kompis såg precis likadan ut. Små östermalms killar, dem var säkert inte mer än 15 år.

”Heeej”, sa jag till dem och log åt dem. De hade stått utanför min lägenhet kom jag ihåg.

”Vi ville bara säga att du är skitsnygg”, sa den andra killen och rådnande.

”Åh vad ni är söta”, sa jag och skrattade.

”Kan vi få ta varsin bild med dig?”, frågade de.

”Självklart”, svarade jag.

Jag började med att ta en bild med killen som sa hej och jag kysste honom på kinden.

Jag gjorde samma med den andra killen.

Några tjejer kom fram och ville också ta en bild och jag tog bild med alla tjejerna samtidigt.

Det kom fram fler och fler men jag hann inte ta mer bilder innan av.

Vi gick i 15 min för att komma fram till Gröna Lund och vi fick många blickar på oss.

”Det är Linn Jefferson!”, hörde jag någon säga som stod i kön för att komma in till Gröna Lund.


När vi kom in började jag och Felicia med att åka fritt fall på direkten. Jag älskar att åka den, man får verkligen en härlig känsla i magen.

Många reagerar när vi går, och många kommer fram för att fråga om bild. Många går efter oss och ställer sig i kön med oss för att åka.

Jag och Felicia kan inte sluta prata, vi pratar om gamla minnen. Det är aldrig tyst, det känns som vi fortfarande känner varandra lika bra och som att vi aldrig har tappat kontakten.

När vi ska köpa glass och går runt på Grönan så kommer tre killar fram till oss. En kille håller i en kamera.

”Hej, är det okej om vi ställer dig några frågor?”, frågar en av killarna.

Många samlas runt oss och några skriker. ”Det är RMM!”

”Visst”, säger jag och ler mot killen som frågade.

”Vi har en youtube kanal som heter Radom Making Movie”, säger killen med en mic i handen.

Jag kommer ihåg att jag har sett en av deras videos när dem var på Ung 08. ”Jaa, jag vet vilka ni är!”, säger jag och ler.

Alla börjar skratta runt om oss inklusive killarna som kom fram till mig.

”Vad gör du i Sverige?”, frågade killen med micen.

”Jo, jag är här för att hälsa på mina föräldrar och för jag saknar Sverige helt enkelt”, säger jag och skrattar.

”Men hur känns det att vara så känd som du är?”, frågar han och ser seriös ut som en riktig tv reporter.

”Jo, det känns grymt och alla mina fans är så fantastiska och så vackra. Jag vill bara dansa”, sa jag och skrattade.

”Gör det da”, säger killen och skrattar.

Jag börjar dansa och gör några dougie moves som Justin hade lärt mig. Jag skrattar medans jag gör dem och alla som står runt mig skrattar.

”Vilka moves!”, skriker någon från publiken som kollar och jag skrattar.

”Dem säger det”, säger jag och rycker på axlarna och skrattar ännu mer.

Jag kände mig väldigt lycklig i det här ögonblicket.

”Men får du många boys då?”, frågar killen och ler mot mig.

”Ja självklart! Det som är så jävla kul är att det är killar som är mindre än 15 år som går fram till mig och säger att jag är snygg”, säger jag ock skrattar.

”Har du något emot yngre killar?”, frågade killen och ryckte med ögonbrynet.

”Självklart inte! En av mina närmare killkompisar”, sa jag och blinkade. ”är faktiskt ett år yngre”, fortsatte jag.

”Så du har en kille?”, sa killen och publiken oooh-ade.

”Det sa jag inte”, sa jag och skrattade.

”Aha, då är det alltså okej om jag kysser dig”, säger killen och ler ett snett leende och publiken börjar skratta.

”Hur många år är du?”, skrattade jag.

”Äldre än 15”, sa han och blinkade.

”Men om jag kysser dig så kanske min killkompis blir ledsen”, sa jag.

”Men vem är denna killkompis?”, frågade han.

”Ingen du känner till”, sa jag och log. Jag hoppades verkligen att ingen förstod att det var Justin, men hur skulle någon göra det på hur lite jag har sagt?

Sen när vi hade pratat lite till så kom jag på vad som hände imorse, när Justin kysste mig utanför dörren och jag blev orolig att några bilder hade kommit ut på internet. 

 
 
MIA

MIA

15 september 2013 11:08

Hej, hittade precis din blogg och JAG ÄLSKAR DEN jag har också en fanfiction du kanske vi kolla in den?! <3

http://onetime.devote.se

justinfanfiction

15 september 2013 20:13

Tack så sjukt mycket!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av justinfanfiction - 5 februari 2014 20:11

Saknar att skriva och skulle så gärna vilja skriva ett slut på berättelsen, men har inte tid. Har verkligen inte det.  ...

Av justinfanfiction - 28 oktober 2013 11:31

”Ska vi dra hem eller?”. frågade jag när Justin packade ihop sina saker. ”Jag måste vara kvar ungefär en timme till”, sa Justin och himlade med ögonen. ”Hur mycket är klockan?”, frågade jag och kollade på mobil...

Av justinfanfiction - 18 oktober 2013 22:35

De senaste dagarna hade jag inte kunnat tänka mig ett liv utan Justin. Det började bli barnsligt hur mycket jag föll för Justin, och hur mycket jag älskade honom. Även om vi hade bråkat några få gånger, så kunde jag inte föreställa mig en bättre rela...

Av justinfanfiction - 8 oktober 2013 22:30

Direkt när jag och Justin kom in i hans hus och vi var ensamma, frågade jag vad det handlade om tidigare. ”Vill du verkligen veta?”, frågade Justin tveksamt och satte sig tungt på soffan. Jag nickade ivrigt och satte mig bredvid honom...

Av justinfanfiction - 3 oktober 2013 14:03

Förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag, men jag har haft väldigt många andra saker att göra. Jag märkte att när jag la upp ett kapitel varje dag så hade jag ingen tid för läxor eller absolut det viktigaste mina vänner. Jag har ändå märkt at...

Presentation


Här skiver jag en Justin Bieber Fanfiction. Om du har några frågor, ställ dem gärna! :)

Fråga mig

1 besvarad fråga

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5
6
7 8
9
10
11
12
13
14 15
16
17
18 19 20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2013 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

body, a:hover {cursor: url(http://ani.cursors

Justin Bieber - Believe

Ovido - Quiz & Flashcards