”Ska vi dra hem eller?”. frågade jag när Justin packade ihop sina saker.

”Jag måste vara kvar ungefär en timme till”, sa Justin och himlade med ögonen.

”Hur mycket är klockan?”, frågade jag och kollade på mobilen. Hon var 8.35 på kvällen.

Jag suckade och gick tillbaka in i pingisrummet. Justin kom efter mig och virade sina armar runt min midja.

”Jag är ledsen att du behöver vänta på mig så mycket.” Justin smekte min kind med baksidan av hans hand. Jag kysste hans hand när han smekte mig på mina läppar med hans fingrar.

Jag snurrade runt så jag var ansikte mot honom. Jag log mot honom, och han skrattade tyst.

”Vad är det?”, frågade jag och lutade mig mot Justins kropp. Han andades tungt och avslappnade. Jag kände hur trött jag började bli.

”Du är bara så fin”, sa han och skrattade tyst igen.

Jag kollade upp på hans ansikte. Hans ögon så trötta ut, men fortfarande lika vackra. Jag lutade sedan mitt huvud mot hans axel. Jag andades i takt med hans andetag. Jag blundade mina ögon och tänkte på hur skönt det skulle vara att krypa ner under täcket.

”Justin?”, sa jag sen och kollade upp på hans ögon igen.

”Mm”, sa han och öppnade hans ögon och kollade ner på mig.

”Låten du visade för mig..”, började jag och tänkte på den underbara låten. ”Den var verkligen jätte bra. Absolut en av dem bästa”, sa jag.

Justin log stort och kysste mig på kinden. ”Jag är glad att du gillade den, den är ju till dig”, sa han och log större.

”Jag älskar den”, sa jag.

Då ringde min telefon och jag stönade högt. Justin började skratta och släppte taget om mig.

”Nej, håll om mig”, sa jag, tog upp telefonen och kramade om Justin igen. ”Hallå”, svarade jag i luren.

”Hej Linn, det är Carrie”, sa Carrie.

”Hej Carrie”, sa jag.

”För inspelningen av Own It så ska du åka till Paris imorgon”, sa hon.

”Åh juste”, sa jag. Jag hade helt glömt bort att jag skulle vara med i Drakes musikvideo. ”När åker planet?”, frågade jag och bad till Gud att det inte skulle vara ett tidigt plan.

”Klockan 9 på morgonen”, sa hon. Inte så tidigt, men ändå. ”Jag har hyrt en bil som hämtar upp dig klockan 7”, sa Carrie.

”Okej. Vi hörs imorgon”, sa jag och kände mig mer trött av tanken att jag sa gå upp så tidigt imorgon.

”Packa ikväll och gå och lägg dig tidigt. På kvällen ska ni ha eran första inspelnig, så du kan inte vara trött”, sa Carrie.

”Okej, god natt”, sa jag.

”God natt”, sa hon och la på.

”Tagga Paris imorgon då”, sa Jag på svenska när jag hade lagt ner mobilen i min bakficka.

”Va?”, sa Justin och skrattade.

”Jag ska till Paris imorgon för inspelning”, sa jag och log.

”Va? Har jag missat något?” Justin var lika trött om jag.

”Jag ska ju vara med i Drakes nya låt Own It musikvideo”, sa jag och skrattade.

”Ja, juste”, sa han och skrattade.

”Vad är så roligt?”, frågade jag och slog honom lätt på axeln.

”Nej, men du kommers säkert behöva naken eller något i musikvideon”, sa Justin och gjorde ett busigt leende.

Jag fnittrade. ”Your nasty”, sa jag och lös gjorde mig i hans armar.

”Bara för dig”, sa han och kollade upp och ner på min kropp. Han bet sig i läppen och det gjorde mig galen.

”Åh Justin”, suckade jag och kysste honom, hårt. ”Följer du med till Paris?”, frågade jag och kunde inte sluta tänka på hur perfekt det skulle vara. Han och jag, i Paris.

”Linn, hur gärna jag än vill så går det inte. Jag måste jobba klart med låtarna så de kan bli klara någon gång”, sa Justin och suckade.

”Du jobbar för hårt”, klagade jag och kollade på honom med en bekymrad blick.

”You gotta do, what you gotta do”, sa Justin och skrattade.

”Sant”, sa jag. Besviken blev jag att inte Justin kunde följa med, men han har ju också ett jobb som han bara inte kan släppa. ”Men jag kommer inte kunna sluta tänka på dig när jag är i Paris, och jag ska köpa så mycket till dig.”

”Du ska inte köpa något”, sa Justin och han menade det.

”Jo”, sa jag. Envis var jag, men jag kunde inte åka till Paris utan att inte köpa något till honom.

”Om du gör det så kommer jag må dåligt”, sa han och gjorde en ledsen min med munnen.

”Varför då?”, frågade jag och skrattade åt hur barnslig han var.

”Jag vill köpa saker till dig, inte att du ska köpa till mig”, sa Justin. ”Vad önskar du dig?”, frågade han.

”Justin, jag kommer köpa något till dig ändå om du inte vill.”

”Men du får inte.”

”Jo.”

”Nej.”

”Jo.”

”Neeej Linn.”

”Jooo Justin. Gå till studion och gör klart dina låtar så vi kan komma hem någon gång”, sa jag och sparkade honom på rumpan.

”Puss puss”, sa han och gick skrattandes in i studion.

Efter 40 minuter kom Justin tillbaka in i rummet.

”Är du redo för att åka älskling?”, frågade han gick fram till soffan som jag satt i.

Jag älskar när han kallar mig för älskling, det finns inget bättre förutom själva han.

Jag tog mig väska och tog Justins hand i min. Vi gick till garaget där Justins bil stod.

När Justin skulle köra ut ur garaget kom massa papparazzis fram och knäppte av många bilder.

Justin tog min hand och styrde med ena handen. Han körde långsamt för att kunna komma förbi.

Jag gömde mitt ansikte med min hand. Papparazzis hade blivit som galna när det hade kommit ut att jag och Justin var tillsammans. Justins fans hade också blivit som galna, och vårat förhållande var överallt kändes det som.

Jag skulle gärna vilja ha ett privat förhållande med Justin, men det går inte och jag måste acceptera det. Jag är helst jagad av papparazzis istället för att vara utan Justin.

”Hur är det älskling?”, frågade Justin när vi hade kört ifrån folkmassan.

”Det är bra”, sa jag och log. Även om det kändes obehagligt att de tog så många bilder, så kändes det bra att jag var med Justin. 

De senaste dagarna hade jag inte kunnat tänka mig ett liv utan Justin. Det började bli barnsligt hur mycket jag föll för Justin, och hur mycket jag älskade honom. Även om vi hade bråkat några få gånger, så kunde jag inte föreställa mig en bättre relation. Det var jag tacksam över, tacksam för att ha honom vid min sida.

”Aye Linn!”, hälsade Alfredo när han kom in genom dörren.

Vi befann oss i Justins studio och jag hade väntat otåligt på att Alfredo skulle komma och rädda mig från att dö av tristhet. Justin tillät mig inte att lyssna på när han gjorde sin musik, för att han jobbade med något om mig. Men några gånger som jag hade varit där, hade jag tjuvlyssnat, men jag hade inte hört något prat om mig. Det mesta som jag hörde var att Justin och Scooter skrattade, som alla andra i rummet. Det gjorde mig arg, att jag inte skulle få ha roligt med dem.

Justin hade kommit ut till mig i jämna mellanrum för att se vad jag gjorde, och den mesta saken jag spenderade på var min mobil. Jag hade läst det mesta hatet på twitter om  mig, men det hade lugnat ner sig efter en vecka. Folk började acceptera det när jag hade twittrat och skrivit att jag var lycklig. Justin hade också pratat om vårat förhållande på twitter, han hade skrivit ”Jag kommer ihåg mitt förflutna, men jag måste gå vidare”.

 Sen tillslut kunde den bli så tråkig att jag satte på Playstationet, sen när jag hade spenderat, något som kändes som en evighet, timmar på att spela GTA sneglade jag på pingisbordet för att spela mot mig själv. Men då tycket jag synd om mig själv att jag var så desperat efter att ha någon att vara med.

Vi kan säga kort, att jag helt enkelt var väldig uttråkad.

Men äntligen hade Alfredo kommit och tänkt att spendera tid med mig, och det var jag tacksam för.

”Aye”, sa jag tillbaka och kramade om honom. Han luktade manparfym, som alltid luktade gott.

”Hur mår du?”, frågade Alfredo efter han hade kramat mig.

”Jag mår bra, och du?”, frågade jag tillbaka och satte mig i soffan igen.

”Jag mår bra.” Alfredo log stort medans han lutade sig mot pingisbordet. Han var alltid glad. Han hade med sig sin skateboard, och jag ville så gärna åka.

”Kan jag få prova skateboarden?”, frågade jag och gick fram för att ta den.

”Nej, du kommer göra söder den”, sa Alfredo surt och kramade om skateboarden.

”Sluta”, sa jag och skrattade. Alfredo räckte den till mig och jag kollade mig omkring i rummet för att se om jag hade någon fri yta att åka på.

”Vi går till hallen”, sa Alfredo och gick ut ur dörren som han kom in genom, jag gick efter honom. Han började filma med sin mobil när jag skulle börja åka.

Jag började åka och trillade rakt på rummat så skateboarden åkte iväg utan mig på den.

Det gjorde ont i svanskotan och blundade hårt. ”Atch”, sa jag och försökte ställa mig och fick hjälp av den skrattandes Alfredo. Han skrattade så mycket att jag skrattade åt honom.

”Hur gick det?”, frågade han efter att han hade fått tillbaka andan.

”Ja, du”, sa jag och gick lite för att känna om det gjorde fortfarande ont.

Alfredo började gapskratta igen åt hur jag gick och filmade fortfarande. Jag satte mig ner på golvet igen för at inte ha ont.

”Fan”, sa jag och skrattade.

”Gör det ont?”, frågade Alfredo, slutade skratta och filma när han såg hur ont jag hade.

”Aa”, sa jag och suckade.

”Kom så går vi tillbaka till soffan”, sa Alfredo och hjälpte mig upp på fötter igen. Jag lutade mig mot honom medans vi gick in till soffan. Jag la mig försiktigt ner för att inte det skulle göra mer ont.

”Jag hämtar is”, sa Alfredo och gick till kylskåpet som stod i rummet. Han letade i frysen och kom tillbaka. Jag höll is påsen på punkten jag hade ont i och ryste till av den kalla berörningen.

”Tack så mycket”, sa jag och log till Alfredo och kände hur det genast kändes bättre.

Det kom hög musik från studion och jag undrade hur Justins nya album skulle låta.

”Har du hört Justins album?”, frågade jag Alfredo och jag såg på honom att han också lyssnade på musiken.

”Ja, har inte du?”, frågade han.

”Nej, Justin tillåter mig inte”, sa jag och kunde inte hålla mig för att få höra låtarna. ”Jag är ju hans flickvän, jag ska väl vara en av dem första som får höra hans låtar?”, sa jag och skrattade.

”Jo, men de flesta låtarna handlar om dig och han vill säkert att dem ska vara bra när du hör dem”, sa Alfredo.

Jag hade inte förstått förrän nu att Justin verkligen skrev låtar till mig.

”Men har inte du någon låt på din mobil eller?”, frågade jag och försökte få ur låten av Alfredo. Men det lyckades jag inte med, för han skakade på huvudet.

Scooter kom in i rummet för att hämta något att dricka. ”Vad gör ni då?”, frågade han medans han letade efter något gott.

”Inget speciellt”, sa jag och Alfredo i kör. Vi kollade på varandra och började skratta.

Scooter satte sig bredvid mig  soffan och såg is påsen som jag hade på ryggen. ”Vad har hänt?”, frågade han och såg allvarlig ut.

”Linn trillade på skateboarden, jag har en video!”, sa Alfredo och började skratta mer. Han tog upp mobilen och visade videon. Jag lutade över Scooters axel så jag kunde se videon jag också, och då såg jag att Alfredo hade lagt upp den på instagram.

”Fan Alfredo”, sa jag tyst och såg hur mycket likes videon hade fått, 90437.

Scooter började skratta högt och jag skrattade tyst. Jag led med mig över hur ont det gjorde.

”Har du ont fortfarande?”, frågade Scooter efter han hade fått tillbaka andan.

Jag ställde mig upp för att prova att gå. Det gjorde fortfarande lite ont, men det var inte farligt. ”Nej”, sa jag och satte mig bredvid Scooter igen.

”Men du går lite roligt”, sa Scooter och Alfredo börja skratta igen. Kan inte Alfredo bara sluta skratta åt mig?!

”Hur går det i studion?”, frågade jag för att byta samtalsämne.

”Jo, det går bra”, sa Scooter och jag hoppades att han skulle fråga om jag ville följa med in till studion.

Jag kollade på honom med stora ögon och han fattade vad jag menade.

”Okej, följ med en liten stund”, sa Scooter och jag hoppade upp från soffan och gick snabbt in i studion eftersom jag inte kunde springa för att det gjorde för ont.

När jag kom in i studion satt Justin med sin telefon i handen och skrattade åt något.

Jag satte mig tungt bredvid honom och kysste honom på kinden.

”Åh, hej älskling”, sa Justin och kysste mig på munnen.

Jag hade längtat efter hans läppar eftersom vi inte hade setts på tre timmar även fast vi var ett rum i mellan varandra.

”Jag kollade du på?”, frågar jag och Justin låser sin telefon.

”När du trillar”, sa Justin och skrattade. Han höll sin hand under min haka och kysste mig en lång stund.

”Åh, jag har saknat dig. Du måste tillåta mig att vara i studion med dig framöver, jag har så tråkigt utan dig”, sa jag och kysste Justin igen.

Justin log och ställde sig upp. ”Du kan få höra en låt om du vill?”, sa Justin och jag nickade ivrigt på huvudet.

”Sätt på all that matters”, sa Justin till en av killarna som satt bakom alla dem olika knapparna.

Alfredo och Scooter satte sig bredvid mig så jag satt emellan dem, och Justin gick in i det lilla rummet.

Musiken började spelas högt och Justin började sjunga. Jag lyssnade på texten, den sa mycket om låten. Jag kunde inte låta bli att tänka om låten handlade om mig. Den hade ett väldigt skönt gung i låten, och jag kunde sjunga med i refrängen efter jag hade hört den en gång.

”You make me complete”, sjöng Justin och kollade på mig genom glaset. Han sjöng med känsla och jag började rysa av hans fantastiska röst.

Justins blick förklarade så mycket medans han sjöng låten. Han sjöng med en viss känsla som fick mig att känna hans kärlek till mig.

När han hade slutat sjunga gick jag in i det lilla rummet. Justin gick fram till mig och jag kramade om honom. Han tänkte samma sak som mig, jag kunde se det på honom. Låten var till mig, vi älskade varandra och kärlek överklassade allt.

”Jag älskar dig Linn”, viskade Justin i mitt öra och kysste mig.

”Och jag älskar dig”, sa jag och kysste honom ännu en gång.

__________________________________________________________________________________________________

Jag har tappat lite av lustan att skriva, men jag kommer lägga upp ett kapitel ibland. Jag kommer inte hajpa bloggen så mycket mer, eftersom jag inte skriver lika mycket som jag gjorde i början. Vi får ju se hur det går med bloggen nu. 

Det är en person som har kollat min blogg varje dag, och jag vill ge dig en stor kram. Jag vet inte vem du är, men du förtjänar en stoooor kram. Puss

Direkt när jag och Justin kom in i hans hus och vi var ensamma, frågade jag vad det handlade om tidigare.

”Vill du verkligen veta?”, frågade Justin tveksamt och satte sig tungt på soffan.

Jag nickade ivrigt och satte mig bredvid honom. Såklart jag ville veta.

”När vi kom.. Du hörde det inte..”, började Justin och tog ett djup andetag innan han fortsatte att berätta. ”Så skrek dem massa dumma saker, jag vill inte gå in på detalj. Jag vet hur ledsen du blir”, sa Justin och kramade om mig. ”Jag är ledsen att jag inte kan skydda dig mot deras ord.”

”Justin, nej. Jag visste att vi skulle få hat och du kan inte skydda mig mot allt”, sa jag och spelade att jag inte brydde mig. Jag blev ledsen, men jag hade inte ens hört vad dem hade sagt. Men jag visste att det inte var ord som jag skulle bli glad åt. Jag hade blivit så glad åt tjejen att jag inte hade märkt allt hat, och det var därför jag älskade alla mina fans. Jag visste att jag inte hade så många, men tillräckligt.

”Men jag vill så gärna.”

”Men du kan inte din idiot”, sa jag och fnittrade. Jag lutade mig fram och Justin kysste mig med ett leende på läpparna.

”Jag visste att vi skulle få hat, men jag orkar inte bry mig. Jag tänker inte låta det förstöra oss”, sa jag. Jag ville verkligen inte att all media skulle göra så att Justin och jag inte skulle känna oss trygga med varandra. Det var det sista jag ville, för Justin har fått mig att känna saker som jag aldrig har känt tidigare och jag tänker absolut inte släppa honom.

”Jag tänker aldrig låta det hända.” Justin höll om mig och jag blundade. Jag var precis på att slumra till när jag fick ett sms och det vibrerade i fickan.

Det var Carrie. ”Linn, skönt för dig och Justin. Men jag råder dig att inte gå in på twitter på ett tag.”

Jag hade inte berättat för henne om att jag och Justin hade bestämt oss för att visa att vi var tillsammans idag, så hon måste ha fått reda på det genom internet. Det måste stå massa saker om mig och Justin. Carrie måste ha läst allt hat om mig.

Jag visste, men jag ville inte tänka på det och det var därför jag skulle följa hennes råd.

Hon ringde några minuter efter hon hade smsat.

”Hej Carrie”, sa jag och jag bort till Justins kök så jag kunde prata ostört.

”Hej Linn. Vad gör du?”, frågade Carrie.

”Jag är med Justin. Är det något speciellt?”, frågade jag.

”Ja. Jag fick precis ett samtal från en musikvideo producent och han frågade om du skulle vilja medverka, och det är inte till vem som helst musik video utan Drake”, sa Carrie och jag kunde inte fatta vad hon sa.

”Vänta, vad sa du?”, frågade jag andfått.

”Du ska vara med i Drakes musik video”, sa hon igen och skrattade i luren.

Jag började skrika och fick svårt att andas. ”OMG!”, sa jag och började hoppa på stället.

Justin kom bakom mig. ”Vad är det Linn?”, frågade Justin med ett stort leende.

”Jag ska vara med i Drakes musik video!”, sa jag och kastade mig i Justins famn. Han kysste mig på kinden och skrattade.

”Linn, va inte så förvånad. Jag läste Vouge tidingen som du är på omslaget som kom ut igår och jag har kollat i dem nyaste tidningarna, du är med i varje. Nästan i alla tidingar är du den coolaste tjejen levande just nu”, sa Carrie. Jag hade gjort mycket jobb medans jag och Justin hade varit ihop men jag hade aldrig kollat i tidingarna och vad som stod om mig. Jag hade inte haft någon tid.

Bara för några veckor sen var jag bara känd inne i mode världen, men ju mer med tiden hade jag bara blivit kändare och kändare. Jag skrattade åt tanken, men sen kom jag på vad dem hade skrikit utanför restaurangen. Är det så folk kommer tänka om mig nu när jag är ihop med Justin? Det verkade helt absurt att folk skulle ändra sin åsikt bara för mitt privatliv.

Carrie och jag bestämde oss för att ses imorgon och sen la jag på.

”Jag är jätte glad för din skull”, sa Justin och virade sina starka armar om mig hårdare.

Jag hade träffat Drake några gånger innan. Jag hade träffat honom på hans konsert en gång och jag älskar hans musik.

Att Justin verkligen var glad för min skull gjorde mig lycklig. Bara att höra hans röst eller att se hans leende gjorde mig lycklig.

Han höll mig hårt om mig och jag andades in hans doft.

”Jag vet inte vad jag har gjort för att förtjäna allt det här”, andades jag. ”Speciellt dig.” Jag kollade upp mot Justin så jag kunde se hans vackra ansikte.

”Du förtjänar allt på hela jorden som gör dig lycklig”, sa Justin och höll sina händer om mina kinder.

”Du gör mig lycklig så snälla lämna mig inte”, sa jag och höll om honom hårt. Jag kände mig liten i hans armar. Men på ett bra sätt, som om han kunde skydda mig mot allt.

”Jag går ingenstans”, sa Justin och skrattade som om det var det självklaraste.

Jag gick från hans famn och gick upp till hans badrum ovan våningen för att göra mig i ordning. Jag tog av mig mina kläder för att ta en dusch och satte igång den. Jag njöt medans dem sköna varma vattendropparna rann ner för min kropp.

Jag kände två händer på mina höfter och ryckte till. Jag kollade snabbt bakom mig och Justin stod bakom mig, naken.

”Jag behövde också ta en dusch”, sa han och bet sig i läppen.

Jag fnittrade och kysste honom. Han drog sina fingrar genom mitt blöta hår och jag rörde vid hans axel försiktigt medans jag kysste honom hårt.

”Åh Linn”, suckade han och han andades tungt.

Dagen efter vaknade jag med huvudvärk. Jag satte mig upp i sängen och sträckte på mig. Jag kände med handen på andra sidan sängen och Justin låg inte där. Jag gick upp ur sängen och märkte att det låg en blodfläck på lakanet. Jag sprang snabbt in i Justins badrum och satte på mig mina underkläder och la papper i trosan för att stoppa blodet.

Jävla mens, alltid ska förstöra. Jag gick in i Justins rum igen och drog bort lakandet från sägnen för att bädda nytt innan han skulle se blodfläcken. Som tur var hade det inte läckt igenom på madrassen. Jag satte på mig en av mina tröjor som jag hade i Justins rum. Jag gick ner med lakanet för att gå till tvättstugan.

”Hej älskling”, sa Justin. Han satt i soffan och höll på med sin mobil.

”Heej, jag ska bara tvätta lakanet”, sa jag och började gå till tvättstugan.

”Varför?”, ropade han bakom mig och gick fram till mig.

Jag vände mig om till Justin och tvekade. ”Jag mensade över den”, sa jag och bet mig i insidan av min kind.

Justin började gapskratta och jag himlade med ögonen. Jag gick till tvättrummet och stoppade in lakanet i tvättmaskinen.

Justin kom bakom mig och hjälpte mig med att hälla i tvättmedlet. Han fnittrade när han kollade på mig och jag kollade surt på honom. Jag kunde inte hjälpa det, jag blev alltid så sur när jag hade mens. Speciellt när jag hade ont någonstans.

”Vad är det som är så roligt?”, frågade jag Justin och drog upp händerna som man brukade göra när man frågade något.

”Inget”, sa Justin och jag såg att han verkligen ansträngde sig för att inte skratta.

Jag gick ifrån honom upp till hans sovrum igen. Jag letade i min väska efter en binda och gick sedan in i badrummet.

När jag kom ut igen slängde jag mig på sängen och kände hur smärtan började ta sig i magen. ”Fan”, sa jag högt och suckade.

Justin kom in i rummet. ”Vad är det Linn?”, frågade han och jag kunde se att han fortfarande ansträngde sig för att inte skratta.

Jag fattade verkligen inte vad det var han skrattade åt, men det gjorde mig bara mer och mer arg.

”Sluta Justin”, suckade jag tyst och la mig undertäcket. Jag ville så gärna slå på något, men kunde inte förmå mig för att låta Justin se mig så arg för inget.

”Förlåt Linn”, sa Justin och kröp ner bredvid mig och höll om mig.

”Justin, sluta. Jag vill gärna ha lite space”, sa jag och gick upp ur sängen.

”Vill du ha något?”, sa Justin och gick också upp för sängen och ställde sig bredvid mig. Han la sin hand på min axel.

”Nej, jag kan sköta mig själv”, sa jag irriterat och gick ut ur rummet, ner till köket för att ta en smärtlindrade tablett.

Han kom efter mig och stod och kollade på medans jag svalnade tabletten.

”Sluta stirra”, sa jag och kollade trött på honom.

”Men vad vill du att jag ska göra för att få dig och må bättre?”, sa Justin. Jag skulle ha tyckt att det var gulligt, men just nu kändes det som att allt var bajs.

”Kan jag inte få ta hand om mig själv?!”, skrek jag och gick förbi honom.

”Jag är ledsen Linn”, sa han och gick bakom mig. Jag gick upp för trappan.

Jag kollade bak på honom och såg att han orolig ut. ”Det behöver du inte vara, tyck inte synd om mig”, sa jag och började gå igen.

”Linn, nu är du barnslig”, sa Justin och gick fortfarande efter mig.

”Du har fan ingen aning hur det känns att ha mensvärk och du för det fan inte bättre att säga att jag är barnslig!”, sa jag och höjde händerna.

”Jag är ledsen, men jag vet inte hur jag ska göra för att få dig att må bättre!”, skrek Justin tillbaka.

Jag blev irriterad för att han skrek till mig, men jag hade gjort det mot honom. ”Är du klar?”, sa jag och kollade irriterat på honom och såg att han blev sårad, men jag orkade inte bry mig.

”Är du såhär när man lär känna dig?!”, sa Justin och stod vid dörröppningen.

Jag visste att jag betedde mig gräsligt och han måste vara helt chockad eftersom han aldrig hade sett mig arg på det här sättet.

”Ja”, sa jag tyst och kände hur skuld känslorna började krypa i mig för jag hade varit så dum mot Justin. Jag kröp under täcket la mig på andra sidan så jag hade min rygg mot Justin där jag låg.

Det blev tyst och jag stirrade bara framför mig. Efter en stund när det hade känt som en evighet kollade jag mig bakom min axel för att se om Justin fortfarande stod kvar. Han stod kvar och bara stod och kollade på mig. Jag satte mig upp i sängen och kollade ledset på honom.

”Oj, förlåt. Får jag inte kolla på dig längre?”, sa Justin, nu var det han som var irriterad och jag kunde inte tycka att han hade mer rätt. Han vände ryggen mot mig och gick ut ur rummet.

”Nej Justin, stanna. Jag är ledsen för att jag sa så”, sa jag kollade ner på täcket. Jag skämdes, och Justin visste att jag gjorde det.

”Varför blir du så irriterad?”, frågade Justin och satte sig bredvid mig.

”Jag vet inte, jag bara blir så när jag har min fucking mens”, sa jag och höll om min mage. Det krampade hela tiden och det kändes som om någon slog mig. Jag stönade och bet ihop. Huvudet dunkade och jag försökte andas för att lugna ner smärtan. Du var som att min mens blev sur på mig för att jag sa så.

”Linn, det är okej. Jag triggade ju igång det lite att skratta”, sa Justin och virade sina armar runt min midja så jag satt mellan hans ben.

”Lite? Ganska mycket”, sa jag och fnittrade.

”Okej, okej. Mycket”, sa Justin och han skrattade också.

Jag stönade till igen av smärtan från magen. Justin märkte det den här gången och kollade oroligt på mig.

”Vill du ha något? Ska jag hämta en smärtlindrande?”, frågade Justin och var redan på väg ut ur rummet.

”Nej, det är bra. Jag har redan tagit en, och det bästa nu är nog bara om du håller om mig”, sa jag, Justin log och la sig bredvid mig. Hans varma händer på min mage lindrade min smärta, mot allt. 

_________________________________________________________________________________________________

Ja, jag vet. Har inte skrivit något på länge. Men ingen har ju riktigt saknat mig, men nu ska jag försöka fortsätta som vanligt. Jag har ju så mycket idèer och jag kan inte vänta tills bloggen kommer bli bra igen! Kommentera gärna hur du skulle vilja läsa om fanfictionen så kanske jag kommer skriva ett inlägg som är till dig! Ha det bra, puss

Förlåt för att jag inte har skrivit på ett tag, men jag har haft väldigt många andra saker att göra. Jag märkte att när jag la upp ett kapitel varje dag så hade jag ingen tid för läxor eller absolut det viktigaste mina vänner.
Jag har ändå märkt att ingen har regerat på att jag inte har skrivit.. Men jag ska försöka skriva ikväll! :)